Skogsalver är en undergrupp av alver som traditionellt lever i större harmoni med sin omgivning än vad människor i allmänhet gör. Deras marker är sällan uppodlade monokulturer (dvs stora fält där en enda gröda odlas och all annan växtlighet tas bort) utan vanligen blandade odlingsområden. Det kan för ett otränat öga vara svårt att se när man kommer in på skogsalvers marker, men det kan vara så att vanliga träd övergår till fruktträd av olika slag, med grönsaksodlingar och spannmålsplanteringar vackert införlivade i vad som ser ut att vara orörd vildmark. Skogsalver som folkslag upplevs ofta vara lugna, tålmodiga och visa, och deras samhällsstruktur speglar det faktum att en skogsalv naturligt kan leva tills den är 600-700 år gammal (spelade roller får inte börja med en högre ålder än 350 år!). Deras samhällen kännetecknas vanligen av jämlikhet (särskilt mellan kön) och en mer avslappnad attityd gentemot alver i maktpositioner - ledare väljs nästan alltid, det är normalt att makthavare väljs på grundval av förmåga och fallenhet (meritokrati). Det är vanligt att skogsalver i sina beslut tar med det som är bäst för den grupp de tillhör, och det finns ofta en strävan efter att göra det som är bäst för helheten. De flesta skogsalver är inte i grunden aggressiva, något som återspeglas i att deras domäner sällan anfaller omkringliggande riken utan hellre använder försvarsstrategier med olika varianter av gerillakrigföring och bakhållsstrategier för att försvara sig mot utifrån kommande hot. Det finns dock undantag.

Skogsalver överlag har bättre tolerans vad gäller mat och dryck, det skämtas ibland om att en skogsalv skulle kunna dricka smutsigt dikesvatten utan att bli magsjuk. Det är inte en sådan markant skillnad att de tål direkt giftiga saker, men de tål mer än en vanlig människa. 

Alviska barn utvecklas i samma takt som människobarn, först i vuxen ålder börjar det fysiska åldrandet sakta ned. Det händer också att de typiskt spetsiga öronen framträder mer tydligt först efter ett par år.