Långt, långt borta från Tyria och Timres del av världen började det bara för några månader sedan med oroande ljud av vad som lät som skräckinjagande vrål och skrik i natten - till en början så avlägset och oregelbundet att det först bortförklarades som inbillning. Dessutom var det trott att inget kunde leva eller växa i den enorma Ödemarken som ingen någonsin kommit tillbaka från - en världsdel bestående av dalar där gigantiska bergskedjor gör att solen inte når ner till ytan, vulkaner som fyller luften och skymmer himlen med aska över den brända marken nedanför och förrädiska grottsystem i både berg och under jorden.

 

När ljuden av dödsskrik i natten inte gick att förneka längre var det bara tillräckligt för en del att lämna sina hem och ge sig av. För de resterande var det alldeles för sent när ljuden av trummor, horn och stridsrop steg från avlägset till öronbedövande och när glimmer från facklor vällde fram ur mörkret i vågor för att sluka allt i sin väg. 

 

Överlevare som bara nyligen börjat dyka upp i utkanterna av Hedera från byar och områden som redan har gått förlorade har varit få. De som inte varit för traumatiserade för att tala har försökt berätta så gott de kunnat - hur groteska varelser med förvridna ansikten, ojämna betar till tänder, hud svart som natten, klädda i skinn, rostiga rustningsdelar och utsmyckade med sådant som avhuggna huvuden och fingrar eller alvöron runt halsen, attackerade i natten med hunger och brutalitet utan like. Hur ljuden av monstruösa röster som vrålade ord på ett främmande språk och vad som lät som hånande skratt och firande kunde höras samtidigt som skriken av skräck, förtvivlan och död.  

 

När solen slutligen gick upp under den följande morgonen, ska allt som fanns kvar ha varit de rykande ruinerna av nedbrända hem och de manglade liken av nästan varenda invånare utspridda över den bloddränkta marken. Enligt vissa rapporter ska det också ha lämnats en fana i mitten av förödelsen av de ansvariga.   

 

Svartbloden som för den första gången nu har börjat välla ut ur Ödemarken har än så länge bara hunnit drabba de byar och områden som tidigare befolkades av andra raser belägna i den närmaste omgivningen. 

 

I en världsdel så format av ett krig mot en annan natt och ett annat mörker - kommer de att möta mer motstånd?